torsdag 15 september 2011

Mitt livs värsta ögonblick

Jag har precis varit med om det värsta ögonblicket i mitt liv..
Just nu har jag ingen lust att bara sätta mig ner och känna efter alldeles själv, det blir för jobbigt.. Kan underlätta att skriva om det kanske.. Kan ju alltid snyfta medans jag skriver och bearbeta lite kanske. Lär nog ha mardrömmar om detta framöver.

Jag, Damien och Odin va ute på tomten för att det är ett underbart väder. Vi hade det skitbra i solen och Damien hade jättekul med Odin och sin lilla leksaksvagn.. Jag gick o plockade iordning grejer som ska in för vintern, bland annat alla uppblåsbara grejer och sittdynor. Tömde Damiens lilla pool förra veckan och nu håller vi på att tömma den stora poolen, men den kan vi inte tömma helt på en gång utan måste ta lite i taget. Nu är det halvfull och kanten sänks i samma takt som vattnet försvinner. Igår så såg jag en uppblåsbar badring som hade blåst bort mot grannen så jag gick o letade efter den. Såg att den hade blåst in i hästhagen. Kollade efter Damien innan jag gick mot hagen och såg honom vid poolen och gick till hagen och funderade på om jag kunde kravla mig in i hagen eller inte, bestämde mig för att be Sebastian göra det när han kommer hem, vänder mig om och Damien är borta.. Får en dålig känsla direkt, eftersom jag så honom vid poolen sist. Poolkanten är ju mkt lägre nu än innan.. Går mot poolen och ropar på ungen och ser hans rygg och halva huvud under vattnet mitt i poolen.. Har aldrig sprungit så fort i hela mitt liv, hoppar i och får upp honom..
Fuck va jobbigt det blev nu.......... Tror chocken släppte nu!!

Han skrek direkt och det va ingen fara med honom.. Han va bara under vattnet i några sekunder, men fan va tankar man får under dessa sekunder.. Tänk om det hade gått längre tid, tänk om jag bestämde mig för att kravla in i hagen.. Fan va jobbigt att tänka på det..

Vi gick in o duschade bådaa två o sen försökte jag få igång mobilen som följde med ner i poolen. Den funkar inte så bra längre, lyckades hitta en gammal mobil o stoppade in simkortet i. Det tog ett jävla tag innan jag lyckades. Tänkte att jag måste i ringa nummerupplysningen o kolla med dom om det är nått jag ska tänka på eftersom han troligtvis har svalt eller andats in vatten.. Medans jag satt i kö med dom så kom jag på att tänk om det hade hänt nått ordentligt, då hade jag inte ens kunnat ringa 112 eftersom TELIA inte fixat våran fasta telefon.. Nu hatar jag Telia ännu mer.. Det ska dom fan få höra!!!
Sjukvårdsupplysningen sa att det va lugnt iallafall eftersom han aldrig var avsvimmad och att han va som vanligt direkt efteråt.. Han verkar inte ens chockad, det är jag som är chockad.. Han kanske får mardrömmar inatt, vi får se.. Kan nog hända att jag vill ha honom hos mig inatt även om han inte har mardrömmar :-) Krama på honom hela natten..

Nu har jag pratat med sambon iallafall och lagt min son för sin nap och grinat en skvätt..
Nu ska jag fan trösta mig med att äta chips o godis och INTE tänka mer på detta.. Kan tänka på det sen när Sebastian kommer hem, få lite tröst av honom. Ska se om det finns nått på tvn..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar